Välkommen tillbaka! Har du hunnit använda lektionen? Berätta gärna hur det gick.
Utskrift från didaktikstudion.se/rostrattsstriden
Rösträttsstriden i Stockholm
Varför tog det så lång tid innan alla fick rösta?
Kvällen efter en stor rösträttsdemonstration 1902 grep polisen Anna Maria Engström på Kungsholmen. I par jämför eleverna polisens rapport med vittnena i rättegången och gissar domen. Sedan sorterar de motståndarnas argument från 1902 och 1912 till 1913 och upptäcker vad de hade gemensamt, och väger vad som drev fram rösträtten och vad som bromsade den. Alla källor är riktiga, ur Stadsarkivet och Stockholmskällan.
- Stadium
- Åk 8 till gymnasiet. Fördjupningen passar gymnasiet och kan väljas bort.
- Tid
- Cirka 68 minuter, 76 med fördjupningen
- Arbetssätt
- Enskilt, i par och gemensamt i helklass
- Begrepp
- Rösträtt, rösträttsstrecket, allmän och lika rösträtt, första och andra kammaren, värnplikt, källkritik
- Stöd
- Elevmaterialet finns också med enklare svenska, ledtrådar och meningsbank, med samma sidor och nummer.
- Licens
- CC BY-NC-SA 4.0. Fri att använda, kopiera och anpassa, med Didaktikstudion som källa. Källorna är fria att använda med licensen CC BY.
Ta ställning
När blev Sverige en demokrati?
Så börjar lektionen: varje elev ringar in det år hen tror mest på. Det finns inget självklart svar. I slutet av lektionen tar eleverna ställning igen. Klicka på ditt svar.
1909. Alla män från 24 år fick rösta till andra kammaren, om de hade betalat sin skatt och inte fick hjälp av fattigvården. Ingen kvinna fick rösta.
1921. Kvinnor röstade för första gången i ett riksdagsval, efter riksdagens beslut 1919 om allmän och lika rösträtt. Men den som inte hade gjort värnplikt fick inte rösta förrän 1924.
1948. Den som fick hjälp av fattigvården eller var i konkurs fick nu också rösta. Kvar stod bara de som var omyndigförklarade av en domstol.
1989. Omyndigförklaringen avskaffades. Först då fick alla vuxna medborgare rösta.
Inget av svaren är fel. Det beror på vad man menar med demokrati. Därför är lektionens fråga: varför tog det så lång tid innan alla fick rösta?
Ladda ner
Allt är gratis. Välj först hur eleverna ska arbeta.
Skriv ut till klassen
Sidan räknar ut hur mycket som behövs och lägger allt i en enda fil, i rätt ordning och rätt antal.
Elevhäftet att fylla i på datorn
Allt elevmaterial i en enda PDF, i lektionens ordning. Eleverna skriver direkt i rutorna, sparar och lämnar in filen, till exempel i Classroom, Teams eller er lärplattform.
- Dela filen med eleverna, som en kopia var.
- Eleverna öppnar den i en PDF-läsare, till exempel Adobe Acrobat Reader, Edge, Chrome eller Förhandsvisning på Mac, och skriver i de gula rutorna.
- Eleverna sparar filen och lämnar in den.
Paruppgifterna finns med. Där skriver en i paret, eller var och en i sin egen fil. PDF:en är 10 sidor, med fördjupningen på sidan 8 och 9.
Ladda ner elevhäftet att fylla iPDF · 10 sidor · 2,3 MB · Ifyllbar
Finns också med stöd
Vill du att klassens svar syns på tavlan medan eleverna arbetar? Lektionen finns också i liveläget.

Filerna en och en
Vill du hellre skriva ut själv, eller bara titta? Här är varje fil för sig.
-
Ladda ner allt
Hela lektionen
Allt i ett paket, sorterat i mappar: till läraren, till eleverna, med stöd, tonersnålt och att fylla i på datorn.
Zip · 14,6 MB
Till läraren
-
Ladda ner
Lärarhandledning
Manus med klockslag, bakgrund, stödsvar, facit till korten, bedömningsstöd och alla källor.
PDF · 8 sidor · 0,5 MB
-
Ladda ner
Presentation
En bild per moment, med källorna i stort format och lärarmanus i anteckningarna.
PowerPoint · 15 bilder · 2,3 MB
Till eleverna
Med stöd har samma uppgifter, sidor och nummer, men källtexterna på enklare svenska och ledtrådar och en meningsbank längst ned på sidan.
-
Ladda ner
Mitt blad 1 per elev
Omslaget med bilden från 1917 och steg 1, och tidslinjen och exit ticket på baksidan.
PDF · 2 sidor · 0,5 MB
-
Ladda ner
Parhäfte 1 per par
Polisrapporten och vittnena, motståndarnas källor med nio kort, och källorna och kraftfältet i steg 4. Tre ark.
PDF · 3 ark, 6 sidor · 1,5 MB
-
Ladda ner
Fördjupning 1 per elev, valfri
Ann Margret Holmgrens brev med renskrift. Passar gymnasiet. Hoppa över den med högstadiet.
PDF · 2 sidor · 0,4 MB
Lektionens gång
Från ett ställningstagande och en bild, via en rättegång och motståndarnas argument, till vad som till sist fick rösträtten igenom.
- Ta ställningVarje elev ringar in när hen tycker att Sverige blev en demokrati: 1909, 1921, 1948 eller 1989. Sedan tittar eleven på ett foto från 1917 och skriver vad som händer. Enskilt, 8 min
- En kväll på KungsholmenParet läser polisens rapport om Anna Maria Engström och vittnena i rättegången, jämför vad de säger och gissar domen. I par, 15 min
- Argumenten motParet läser tre källor från motståndarna och sorterar nio argument: 1902, 1912 till 1913 eller båda. Vad hade de gemensamt? I par, 18 min
- En röst för, fördjupningVarje elev läser Ann Margret Holmgrens brev och letar efter svar på motståndarnas argument. Kan väljas bort. Enskilt, 8 min
- Vad fick rösträtten igenom?Paret går igenom tio krafter från 1902 till 1918, var och en ur en källa, och ringar in om de drev fram eller bromsade och hur starka de var. I par, 15 min
- Innan du gårFyra slutsatser i helklass. Eleverna tar ställning igen och läraren visar vad varje år betydde. Sedan svarar varje elev på lektionens fråga, med ett exempel ur en källa om motståndet och ett om kampen. Helklass och enskilt, 12 min
Riktiga källor
Varje uppgift bygger på källor ur arkiven, med originalet, renskriven text och ordförklaringar. Tryck på en källa för att se den i elevmaterialet.
Mer om lektionen
Två nivåer och stöd
Samma lektion fungerar från åk 8 till gymnasiet.
Med högstadiet hoppar du över fördjupningen och lektionen tar cirka 68 minuter. Med gymnasiet läser eleverna också Ann Margret Holmgrens brev. Elevmaterialet finns i en version med stöd: källtexterna omskrivna till enklare svenska, ledtrådar och en meningsbank, men samma uppgifter, sidor och nummer, så att alla kan arbeta tillsammans. I liveläget kan eleverna dessutom slå på uppläsning och förstora källorna.
Koppling till kursplanen
Lektionen berör centralt innehåll i historia och samhällskunskap.
Historia åk 7-9
- Demokratiseringen i Sverige och kampen för rösträtt
- Folkrörelser och politiska idéer kring 1900
- Att tolka, jämföra och värdera historiska källor
Samhällskunskap åk 7-9
- Hur demokratin har vuxit fram
- Hur människor kan påverka politiska beslut
Gymnasiet
- Demokratiseringen och de politiska rörelserna
- Demokratins framväxt, makt och inflytande
- Källkritik och tolkning av primärkällor
Källor och bilder
Alla källor kommer från Stockholmskällan, där Stadsarkivet, Stadsmuseet och Kungliga biblioteket lägger ut material med licensen CC BY. Texterna om källorna är skrivna med egna ord utifrån Stockholmskällans beskrivningar, och vittnenas ord och insändaren citeras ur Stadsarkivets renskrifter. Tidslinjen bygger på Valmyndighetens historik över rösträtten. Källorna finns också samlade under Källor.
Hittat ett fel i materialet? Skriv till didaktikstudion@gmail.com, så rättar vi det.
Har du använt lektionen?
Berätta hur det gick. Det tar en minut, och svaren gör nästa lektion bättre. Om du vill får andra lärare läsa vad du tyckte.
Svaren sparas hos Netlify, som driver webbplatsen, och läses bara av Didaktikstudion. Namn visas aldrig utan att du har kryssat i rutan. Mer om integritet